fredag 30 juli 2010

En zedonk!


Har ni sett en sån sötmule?! Det är en korsning mellan åsna och zebra, kallad zedonk. Enligt wikipedia även kallad zonkey, zebriod eller zebra mule.
Söt är den i alla fall!


onsdag 28 juli 2010

Järvzoo del 2

Lite fler djur från Järvzoo, den här gången fyra små busiga björnungar!




tisdag 27 juli 2010

Järvzoo del 1

Idag har jag och sambon och en god vän varit till Järvzoo och jagat djur medelst kamera. Resultatet för min del blev 877 bilder, jag lovar att inte visa alla, men här kommer ett första urval med blandade ugglor.













söndag 25 juli 2010

Bildstöld

Idag ägnar jag mig åt lite bildstöld och lägger ut en bild som min mamma har tagit!


Jag tyckte den blev läcker, med det korta skärpedjupet. Kameran den är tagen med är en Panasonic Lumix, kompaktkamera.


lördag 24 juli 2010

torsdag 22 juli 2010

Tråkigheter

Ja, det händer tråkigheter i vårt stall... Läs mer i Sundsvalls tidning.

Den sista händelsen som nämns där tycker jag var lite dåligt förklarad, det var nämligen så att ett ungsto under natten hade hamnat tillsammans med Nessie. Och de har aldrig gått i samma hage förut, så TUR att det var rätt hästar ändå som släpptes ihop, Prinsessan är ranglåg och båda tjejerna är duktiga på hästspråk.
Hade istället han som inte pratar hästspråk varit inblandad, eller två ranghöga ston, eller hingsten blivit flyttade ja då hade det kunna sluta hur illa som helst.

Som tur är så har vi stallägare som gör vad de kan för att hästarna ska ha det bra och vara trygga, så ett antal åtgärder har vidtagits för att det inte ska hända något mer nu.

Kan inte förstå hur någon kan vilja utsätta ett såhär gulligt ufo för fara?!





måndag 19 juli 2010

Blomma

söndag 18 juli 2010

Uppdatering Svante


I tisdags var ju Svante iväg på sin undersökning med veterinär Lennart Nilsfors. Jag hade varit lite orolig för att det skulle bli problem att undersöka honom, eftersom han har ganska bestämda åsikter om vem som får hantera honom. Men det var inga som helst problem, han uppförde sig som en mönsterpatient, trots både rakning och "kladd" på magen!

Resultatet då? Han fick diagnosen sinus-arrest, vilket i hans fall innebar att hjärtat först slog sakta, sedan två snabba slag och sedan normalt en stund. Troligtvis är det en åldersförändring, men ingenting han lider av eller kan/bör medicineras mot. Det enda är att han inte får sövas på vanligt vis, då det ju saktar ner hjärtrytmen ytterligare.
Nu finns det ju i journalerna hos vår ordinarie veterinär, men skulle olyckan vara framme någon gång när Mats har stängt så är det alltså viktigt att komma ihåg.

Som sagt så uppförde sig Svante jättebra, och fick till och med beröm för hur lugn och lätthanterlig han är! De skulle bara veta, säger jag... Klart är att han väldigt tydligt känner av hur säkra personerna som hanterar honom är, Mats vet vi ju sedan tidigare att han är lugnet själv, men även Lennart visade sig vara en mästare i katthantering (trots att jag på vissa ställen på nätet läst det rakt motsatta om honom - dementeras härmed).
Skulle någon vara sugen på att besöka Västernorrlands bästa klinik heter den Sundsvalls veterinärklinik och hittas här!

söndag 11 juli 2010

Fototriss: Såhär ser det ut där jag är idag

Hakar på Fototriss med temat Såhär ser det ut där jag är idag.
Idag har jag befunnit mig på Sundsvalls Gatufest, där bland andra Teddybears STHLM har uppträtt.



torsdag 8 juli 2010

EMD på Gatufesten

Som omväxling från alla djur tänkte jag visa några bilder från Sundsvalls Gatufest och EMD...






Och, som en bonus, jag fotar EMD...



måndag 5 juli 2010

Ganska vild för en vekling

Måste ju visa dessa bilder, som jag tog idag på Svante. Det här är alltså 4 timmar efter att vi fått veta att han har nåt knas med hjärtat, men så värst klen ser han ju inte ut!

Och jo, vi har honom i bur ute, Danas stålbur faktiskt. Av två anledningar: bilar och kattjagande hundar.

Såhär kan det se ut när ett vilt löv kommer in i buren.








Men vad katten!


I morse hade Svante tid hos veterinären för att ta bort tandsten. Veterinären började med att kika på tänderna och tyckte att det ändå såg bra ut för en 9-årig katt. Men eftersom vi var där så fortsatte han sin undersökning av katten, med att lyssna på hjärtat.

Där började jag ana lite oråd, han lyssnade, flyttade stetoskopet, lyssnade igen. Sen berättade han att Svante har en "märklig" hjärtrytm, och att det inte var lämpligt att söva honom.

Så istället blev vi inbokade på kontroll av en ultraljudsspecialist (Lennart Nilsfors) nästa vecka, för att eventuellt kunna utröna vad som är fel med hjärtat. För eventuellt kan det vara något som kan/bör medicineras, och då ska naturligtvis Svante få medicin.

Hoppas verkligen att det är nåt ofarligt!

Och tack och lov att vi har två friska salamandrar i akvariet, alltid något! Annars så har ju då Svante tydligen hjärtfel, Wanessa har cushing's plus pålagringar i en framkota, Dana har pålagringar på armbågarna (som iofs inte stör henne, men de ställer till med en fruktansvärd pappersexercis) plus att hon en gång haft livmoderinflammation vilket hon absolut inte ska få råka ut för igen...

fredag 2 juli 2010

Att ha en valp med brutet ben

Jag läste om valpar med brutna ben på ett forum jag brukar vara på, och kom på att jag aldrig skrivit något om Danas benbrott...



Här är vår lilla prinsessa, i oskadat skick i sin nya biabädd. Bilden är tagen i slutet av juli 2007, Dana var ca fyra månader.
Bara dagar efter detta var vi ute, Dana sprang lös och busade och hade precis varit på skogs-toaletten. Alla hundägare känner väl till fenomenet "bajs-ryck", det var nog ett sånt hon fick när hon skuttade utför en liten slänt - där hon snubblade och landade med frambenet under kroppen. I samma sekund skrek hon, och när svärmor som var närmast skulle ta tag i henne högg hon i stort sett genom handen med sina valptänder. Kan bara föreställa mig hur ont det måste ha gjort, på Dana alltså (säkert gjorde det ont på svärmor också...).

Detta var på tisdagskvällen, onsdag morgon - efter att ha lyssnat på en gråtande valp hela natten - åkte vi till veterinären med henne, där hon röntgades och bedömdes ha skadat musklerna men inget var brutet.

Men hon hade fruktansvärt ont, trots smärtstillande, och när vi åkte tillbaka på fredagen visade sig inte bara ett utan två brott! Remiss skulle skickas till Strömsholm för operation och vi fick order att inställa oss där på söndag kväll.

Väl nere på Strömsholm fanns ingen remiss, och inte tog de in planerade patienter på söndagar heller. Men vem kan väl motstå en ledsen hundvalp, man lyckades hitta en ledig tid för operation på måndagen, och hon skrevs in på söndagen. Hon har alltid varit en glad och nyfiken hund, så när vi lämnade över kopplet haltade vår fyra månader gamla valp glatt med djursjukvårdaren, nyfiken på vad som väntade runt nästa hörn.

Vi väntade rastlöst på ett hotell i Västerås, en stad som jag efter det tyvärr hyser en väldig avsmak för. Vi fick besked om att hon brutit upp en tillväxtzon i bogen samt slagit lös armbågsspetsen, men att operationen bedömdes ha gått bra och att prognosen var god.

På onsdagen fick vi hämta ut vår tratt- och stygnförsedda valp och bege oss hemåt mot Sundsvall igen.



Hon skulle hållas i så mycket stillhet som möjligt, vilket tyvärr innebar burvistelse. Samt att vi fick bära 17 kg slingrig valp upp och ner för trapporna till tredje våningen, för att kunna ta en snabb rastning på gräsmattan.

Jag vill minnas att första tiden var ordinationen 5 minuter koppelpromenad varje dag.

Jag kan lova att det gick åt många grisöron, märgben, pipleksaker mm under denna tid, för att hålla henne sysselsatt men ändå i stillhet.



Efterhand fick hon börja gå på rehab i Hudiksvall, där närmsta treadmill (gångband i vatten) fanns. En resa på 16 mil tur och retur, detta gjorde vi till en början två gånger i veckan.

Mitt i detta köpte vi dessutom hus, som målades om helt invändigt, medan Dana fick ligga i bilen och kika på sina nya grannar.


I början av november blev hon så friskförklarad, den här bilden är tagen i slutet av november i vår egen trädgård.
Hon har i dagsläget inga men av sina skador, spikarna som sattes in vid operationen sitter kvar och får sitta där. Tyvärr har hon fått pålagringar på bägge armbågarna, vilket med största sannolikhet beror på benbrottet, men det är absolut inget hon besväras av nu, sen vet man ju inte hur det blir när hon blir äldre.

Det är bra att vara häst!

Åtminstone när man får gå på bete och ha det bra!

Published with Blogger-droid v1.3.6