lördag 25 juni 2011

Tillbaka i sadeln!

Jag kommer nog alltid att förbli en häst-tjej, och idag var jag tillbaka i sadeln! Det var riktigt roligt att klättra upp på 165+ cm Rosa, det är en trevlig dam på alla sätt och vis, snäll och go och rör sig riktigt bra. Och så är hon vänlig nog att fråga om det är okej att bocka innan hon faktiskt gör det! Nessie lärde sig på äldre dar att det var artigt att förvarna, men så långt som till att fråga om lov kom hon aldrig.

Rosa och jag tog i alla fall en skogstur bort mot campingen, där hon fick jogga på i trav. Passade även på att flytta lite för skänkeln och styra runt gropar i vägen. Nu finns det ju inga krav på att jag ska "jobba" henne (med tanke på att jg är tredjepilot), men som min fd tränare/arbetsgivare sa så är det ju så att all ridning som inte är uppbyggande ju faktiskt är nedbrytande, och några nedbrutna hästar vill man ju inte orsaka.

Nästa ridpass hoppas jag på att kunna rida i hoppsadeln, jag blir lite som en smörklick på en het potatis i dressyrsadel. Rosa vill dessutom gärna stanna och titta på saker, så jag kan ju tänka mig hur det skulle sluta om det tog stopp från galopp med en otränad Sandra i dressyrsadel...!

En nyfiken Ros i vintras

2 kommentarer:

  1. Så rätt så!! Upp i sadeln igen!! Och någon brist på hästar att rida har du ju inte! Även om det aldrig blir som med Nessie, så en hästtjej är nog alltid en hästtjej!!

    SvaraRadera
  2. Nessie var ju - Nessie! Hon tillhör den tid då jag levde för hästar (henne), nu är det kanske mer så att jag behöver hästar för att leva.

    Och Rosa är en riktigt trevlig häst, även om det är minst 5 cm för långt ner till backen när man hoppar av (annars tänker man inte på hur pass stor hon är i jämförelse). Jag är jätteglad att jag har möjlighet att låna henne, både för att jag gillar hästen och så får jag vara kvar i stallet!

    SvaraRadera